Bett är en hel vetenskap. Det kan vi nog alla vara överens om. En oändlig mängd finns att välja på, och små detaljer kan göra står skillnad för din häst. Det som funkar exemplariskt på din kompis häst kan funka uselt på din egen. Det gäller därför att identifiera vad din häst och du behöver, hur olika bett utövar sin effekt och vad deras fördelar och nackdelar är. Att göra sin reserach och vara påläst räcker långt.
Här kommer några av mina åsikter om några av de vanligaste och mest använda betten. Detta är alltså mina personliga tankar, så ta inte illa vid er om ni inte håller med. Att diskutera är grunden till ny kunskap! Kommentera gärna vilket/vilka bett du använder och vad du tycker om de som presenteras här nedanför.
1. Pessoabett: detta är ett av de bett som jag starkt ogillar. Pessoabetten åstadkommer en hävstångseffekt utan dess like. De gånger jag ridit på ett pessoa tycker jag att hästen direkt "knäcker av" nacken och hamnar i en stel, alldeles för hög och spänd form. Svårt att få någon som helst kontakt med hästens rygg och få ett ärligt, mjukt stöd i handen. Känns som ett riktigt "slit och släng" bett som vissa hoppryttare använder på heta hästar för att på ett enkelt genvägssätt kontrollera hästen genom att "knäcka av" nacken. (knäcka av = hästen får en hals som en vattenkanna).
2. Vanligt smalt tredelat: Funkar nästan alltid om du inte har en häst som är ovanligt stark eller hård i munnen. Jag trivs nästan alltid på ett tredelat bett alldeles utmärkt, och mian hästar med. Jag tycker de funkar väldigt mycket bättre än tvådelat. Jag har nog aldrig ridit på ett tredelat utan att det känts bra.
4. Pelham: ett populärt val av ryttare som har starka/heta hästar. Tycker mer om dessa om de används korrekt, än pessoa. MEN pelham används ofta felaktigt. Många rider på ett pelham likadant som om de red på ett snällt tredelat bett = din häst blir ännu mer hård och stark i handen. Jag tycker pelham funkar bäst på en häst som är rätt känslig i munnen, men väldigt het. Om ryttaren då rider på rätt sätt med bettet kan det bli mycket snällare och skonsammare för hästens mun än om han/hon ridit på ett tredelat då det då säkert blivit mycket drag och slit i munnen för att få stopp på hästen.
Vad tycker ni?
Här kommer några av mina åsikter om några av de vanligaste och mest använda betten. Detta är alltså mina personliga tankar, så ta inte illa vid er om ni inte håller med. Att diskutera är grunden till ny kunskap! Kommentera gärna vilket/vilka bett du använder och vad du tycker om de som presenteras här nedanför.
1. Pessoabett: detta är ett av de bett som jag starkt ogillar. Pessoabetten åstadkommer en hävstångseffekt utan dess like. De gånger jag ridit på ett pessoa tycker jag att hästen direkt "knäcker av" nacken och hamnar i en stel, alldeles för hög och spänd form. Svårt att få någon som helst kontakt med hästens rygg och få ett ärligt, mjukt stöd i handen. Känns som ett riktigt "slit och släng" bett som vissa hoppryttare använder på heta hästar för att på ett enkelt genvägssätt kontrollera hästen genom att "knäcka av" nacken. (knäcka av = hästen får en hals som en vattenkanna).
2. Vanligt smalt tredelat: Funkar nästan alltid om du inte har en häst som är ovanligt stark eller hård i munnen. Jag trivs nästan alltid på ett tredelat bett alldeles utmärkt, och mian hästar med. Jag tycker de funkar väldigt mycket bättre än tvådelat. Jag har nog aldrig ridit på ett tredelat utan att det känts bra.
4. Pelham: ett populärt val av ryttare som har starka/heta hästar. Tycker mer om dessa om de används korrekt, än pessoa. MEN pelham används ofta felaktigt. Många rider på ett pelham likadant som om de red på ett snällt tredelat bett = din häst blir ännu mer hård och stark i handen. Jag tycker pelham funkar bäst på en häst som är rätt känslig i munnen, men väldigt het. Om ryttaren då rider på rätt sätt med bettet kan det bli mycket snällare och skonsammare för hästens mun än om han/hon ridit på ett tredelat då det då säkert blivit mycket drag och slit i munnen för att få stopp på hästen.
Vad tycker ni?
